Av Roger Arnefalk
Fotografering på allmän plats. Vad är det egentligen som gäller?
Vid en uteservering på allmän plats i Stockholm. Ok att fotografera!
En tumregel för fotografering i Sverige är att det alltid är tillåtet, så länge man befinner sig på en allmän plats. Alltså på den plats där vem som helst har tillträde. Dock finns vissa undantag som t.ex. skyddsobjekt och domstolar. Det är tillåtet att fotografera Kungliga slottet och Drottningholms slott, trots att dessa byggnader är skyddsklassade. Men det gäller enbart om fotograferingen sker från marken. All dokumentation från luften är förbjuden. Vad gäller Haga slott så är all fotografering förbjuden. Både från marken och luften.
Det är även tillåtet att fotografera i t.ex. ett köpcentrum, om det inte klart framgår att fotografering är förbjuden. Detta gäller även på offentliga platser som museum och liknande.
Det är tillåtet att fotografera byggnader. Det gäller både offentliga och privata byggnader så länge fotografen befinner sig på allmän plats (skyddsobjekt undantaget). Bilderna får sedan även användas i trycksaker och andra tvådimensionella former. Det krävs således inget tillstånd från ägaren för att få fotografera byggnaden. Tillstånd krävs endast om fotografen går in på privat mark.
De finns heller inte något generellt förbud mot att fotografera andra människor. Det går även bra att publicera bilden på sociala medier som Facebook och Instagram. Bilden får dock inte vara kränkande. Inte heller användas i reklamsammanhang. Då krävs ett samtycke från personen/personerna som finns på bilden.
Många tror att det är förbjudet att fotografera barn. Men barn på offentlig plats får man fotografera precis som man får fotografera vuxna. Här gäller sunt förnuft och vad som är lämpligt. Men i lagens mening är det dock inte förbjudet. Det gäller att skilja på själva fotograferingsögonblicket och hur bilden sedan ska användas.
1. Fotograferingsögonblicket
Ett barn i parken= OK att ta bild.
Ett barn på gatan= OK att ta bild.
Ett barn hemma på sin tomt= OK att ta bild, om fotografen står på allmän plats.
Ett barn i skolan= Inte alltid OK. Tillstånd från rektor eller skolledning krävs.
2. Hur ska bilden användas?
Bild som kopieras och visas på en utställning= OK.
Bild som läggs upp på sociala medier= OK. (Om inte barnets skyddade identitet röjs).
Bild på barn som används i reklam= Inte OK. Modellrelease måste tecknas. Man bör då hämta samtycke från båda föräldrarna.
Vad är då kränkande fotografering och när uppstår det?
Kränkande fotografering uppstår:
1. när det sker olovligen,
2. när det sker i hemlighet, och
3. när den som fotograferas befinner sig inomhus av privat karaktär som t.ex. i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller annat liknande utrymme. Lagen om kränkande fotografering kom den 1 juli 2013.
Observera att samtliga punkter ovan måste vara uppfyllda!
Så att fotografera en person på allmän plats utan dennes vetskap är helt okej.
(Observera dock lagen om olaga integritetsintrång längre ner på sidan)
Allmän plats i Stockholm. Inte kränkande fotografering.
Rättsfall:
36-årig man dömd för kränkande fotografering.
En majmorgon 2019 hade mannens svägerska, som varit på besök, legat i sin säng och då noterat ett blinkande blått ljus i en väggventil i rummet. Det visade sig att ventilgallret var löst och att det bakom lite tidningspapper satt en så kallad IP-kamera.
Kameran kunde styras med hjälp av en mobil och videobilder kunde skickas över internet till en kopplad molntjänst.
36-åringens fingeravtryck hade anträffats på det svarta tidningspappret som täckte kameran. Dessutom framkom av utredningen att mannen hade en app i sin mobil som användes för att styra en dylik IP-kamera samt att mobile hade tömts på all information en kort tid efter upptäckten av kameran i kvinnans sovrum.
(Ur Dagens Juridik april 2021 – med tillstånd för publicering)
Rättsfall:
En fritidspolitiker postade en bild på receptionen på Södertälje polisstation på Twitter och döms för olovlig avbildning av skyddsobjekt, då han passerat tre skyltar som informerade om fotoförbudet.
Han ville uppmärksamma passkaoset men hovrätten anser inte att situationen omfattas av yttrandefrihet eller social adekvans.
I april 2022 fotograferade en man receptionen på Södertälje polisstation och publicerade därefter bilden på Twitter. Syftet med detta var, enligt mannen, att visa på den diskrepans som fanns mellan passkaoset med svårigheter att hitta tider för att få ett nytt pass och en tom polisreception med kanske möjligheter att fylla på med tider. Han åtalades för olovlig avbildning av skyddsobjekt.
Tydligt skyltat.
På väg från parkeringsplatsen till entrédörren passerade den tilltalade tre skyltar som upplyste om att polishuset var ett skyddsobjekt och att fotoförbud rådde. Mannen menade att han inte sett dessa. För att dömas till ansvar krävs ingen kvalificerad form av oaktsamhet. Enligt Södertälje tingsrätt hade fotoförbudet varit tydligt skyltat och mot denna bakgrund borde den tilltalade ha förstått att det fanns restriktioner i fråga om fotografering. Han hade därmed agerat med sådan oaktsamhet som ska föranleda straffansvar.
Den tilltalade anförde att publiceringen omfattades av yttrandefrihet enligt yttrandefrihetsgrundlagen eller regeringsformen. Tingsrätten framhöll YGL bara är tillämplig på databaser vars innehåll kan ändras endast av den som driver verksamheten. Twitter är inte en sådan databas.
Enligt RF är var och en gentemot det allmänna tillförsäkrad yttrandefrihet, vilket innebär frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Av samma lag framgår att yttrandefriheten får begränsas genom lag. Rätten att avbilda skyddsobjekt är begränsad genom bestämmelserna i skyddslagen. RF:s regler om yttrandefrihet hindrar därför inte att en tillämpning av straffbestämmelserna i skyddslagen. Tingsrätten dömer mannen för olovlig avbildning av skyddsobjekt.
Social adekvans.
I Svea hovrätt invände den tilltalade att hans handlande varit tillåtet med stöd av läran om social adekvans. Vid den aktuella tiden var det passkaos i Sverige till följd av pandemin. Han påstod att det därför var direkt nödvändigt att i den situationen, som engagerad fritidspolitiker, upplysa allmänheten om att det fanns lediga passtider även om det inte gick att boka. Hans fotografi var alltså ett sådant viktigt inslag i samhällsdebatten att hans handlande under alla omständigheter skulle vara tillåtet.
Hovrätten framhåller att läran om social adekvans ska tillämpas restriktivt och anser inte att det har varit frågan om en sådan särskild situation i vilken överträdelsen av fotoförbudet kan anses tillåten på grund av social adekvans. Hovrätten fastställer därför tingsrättens dom.
(Ur Dagens Juridik september 2023 – med tillstånd för publicering)
GDPR – General Data Protection Regulation (dataskyddsförordningen)
Den 25 maj 2018 kom EU:s nya dataskyddsförordning som ersätter den gamla personuppgiftslagen (PUL).
Då bilder ingår i begreppet personuppgift så påverkar den nya lagen även oss fotografer.
Allt som går att koppla till någon nu levande person, som bidrar till att identifiera en person, är en personuppgift. Det kan handla om namn, adress, personnummer och IP-nummer men även klädsel, hårfärg och tatueringar. Även bilder på personer är en personuppgift.
GDPR gäller alla, men är i vissa fall undantagen privatpersoner då det handlar om den privata verksamheten. Att lägga upp bilder på sociale medier på familj, vänner osv. kan räknas som det privata. Men då man lägger upp bilder på okända personer, som går att identifiera, hamnar man utanför den privata sfären och måste då ta hänsyn till GDPR.
GDPR gäller inte bara för de bilder som man fotograferar fr.o.m. den 25 maj 2018, utan även alla tidigare tagna bilder, om bilderna föreställer nu levande och identifierbara personer. Lagen är alltså retroaktiv.
Det finns dock undantag i lagen. All behandling som omfattas av Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) faller utanför GDPR. Men även då syftet är journalistiskt, konstnärligt, litterärt eller akademiskt så gäller inte GDPR.
En gatufotograf kan alltså fortsätta att fotografera på allmän plats, och så länge bilderna i efterhand behandlas enligt konstnärliga ändamål eller omfattas av TF eller YGL, så kan de också laddas upp på sociala medier.
Ambulansförbundet tolkade lagen fel då den kom och uppgav i media att det nu var förbjudet att fotografera på olycksplatser, vilket tyvärr inte var korrekt. Överträdelsen uppstår först om bilderna sprids, och då i syfte att skada de personer som finns på bilderna.
Det är även tillåtet att fotografera offentliga konstverk som placerats utomhus på allmän plats och även byggnader som inte är skyddsklassade. Hur dessa bilder sedan ska presenteras och i vilken omfattning är en annan fråga. 2016 fälldes Wikipedia Sverige i Högsta Domstolen (HD) för att ha offentliga konstverk avbildade i sin databas dit allmänheten har fritt tillträde. HD tog däremot aldrig upp frågan vad som ska gälla för privatpersoners handhavande av konstverk på privata webbsidor.
Efter ett domslut 6 juli 2017 i Patent- och marknadsdomstolen får sajter som Wikipedia inte längre dela bilder på svensk offentlig konst utan tillstånd. Däremot får privatpersoner fortfarande ta bilder av verken för privat bruk, förtydligar organisationen Bildupphovsrätt i Sverige (BUS) i ett pressmeddelande.
Dina bilder i din kamera kan ingen ta ifrån dig även om du har fotat på en plats där fotoförbud råder. Blir du uppmanad av t.ex. en vakt att sluta fotografera pga. fotoförbud på den aktuella platsen bör du nog följa uppmaningen, om det inte klart framgår att den är felaktig. Oftast är dessa platser skyltade att fotografering inte är tillåten. De bilder du tagit fram till uppmaningen är dina. Ingen har rätt att varken titta på bilderna i din kamera och/eller uppmana dig att radera bilderna. En sådan handling är juridiskt sett en kroppsvisitation. Naturligtvis får du visa dina bilder som du har i din kamera för andra, men om syftet är att göra en kontroll av kameran och dina exponerade bilder så är det inte tillåtet. Detta gäller även om du ger ditt medgivande. Beslut om kroppsvisitation får enligt huvudregeln endast fattas av domstol, åklagare, eller förundersökningsledare
Fr.o.m. den 10 januari 2021 krävs dessutom ett behörighetsbevis (drönarkort) som kan fås av Transportstyrelsen. Där ska även drönaroperatören (den som ansvarar för flygningen) registrera sig och vara minst 18 år.
Den person som flyger drönaren kallas för fjärrpilot och personen som ansvarar för flygningen kallas operatör. Fjärrpiloten och operatören kan vara samma person.
Drönare med monterad kamera. Tillstånd och behörighetsbevis krävs.
Reglerna gäller dock inte drönare som enbart flyger inomhus och drönare som saknar kamera. Men nästan samtliga drönare idag har en monterad kamera, utom möjligen små leksaksdrönare.
Det kan finnas områden där flyg med drönare är begränsade, eller tom. förbjudet, med anledning av hänsyn till människor, djur, miljö eller naturreservat. Samma gäller t.ex. vid flygplatser, skyddsklassade objekt mm.
Är man osäker är det viktigt att bedömningen sker utifrån gällande regler och sunt förnuft. Här är det operatören som har ansvaret.
Fr.o.m. mars 2020 är det permanent förbjudet att flyga med drönare över centrala Stockholm. Beslutet kom efter en ansökan från Polismyndigheten då man haft flera incidenter med drönare.
Källa:
Svenska Fotografers Förbund, SFF
Brottsbalken, 4 kap 6a § (Kränkande fotografering)
Brottsbalken, 4 kap 4b § (Olaga integritetsintrång)
Rättegångsbalken 28 kap 11 § (Kroppsvisitation)
GDPR Dataskyddsförordningen
Transportstyrelsen
Dagens Juridik