Av Roger Arnefalk
Fotografering på allmän plats. Vad är det egentligen som gäller?

Vid en uteservering på Drottninggatan i Stockholm
En tumregel för fotografering i Sverige är att det alltid är tillåtet, så länge man befinner sig på en allmän plats. Alltså på den plats där vem som helst har tillträde. Dock finns vissa undantag som t.ex. skyddsobjekt och domstolar.
Det är även tillåtet att fotografera i t.ex. ett köpcentrum, om det inte klart framgår att fotografering är förbjuden. Detta gäller även på offentliga platser som museum och liknande.
Det är tillåtet att fotografera byggnader. Det gäller både offentliga och privata byggnader så länge fotografen befinner sig på allmän plats (skyddsobjekt undantaget). Bilderna får sedan även användas i trycksaker och andra tvådimensionella former. Det krävs således inget tillstånd från ägaren för att få fotografera byggnaden. Tillstånd krävs endast om fotografen går in på privat mark.
De finns heller inte något generellt förbud mot att fotografera andra människor. Det går även bra att publicera bilden på sociala medier som Facebook och Instagram. Bilden får dock inte vara kränkande. Inte heller användas i reklamsammanhang. Då krävs ett samtycke från personen/personerna som finns på bilden.
Många tror att det är förbjudet att fotografera barn. Men barn på offentlig plats får man fotografera precis som man får fotografera vuxna. Här gäller sunt förnuft och vad som är lämpligt. Men i lagens mening är det dock inte förbjudet. Det gäller att skilja på själva fotograferingsögonblicket och hur bilden sedan ska användas.
1. Fotograferingsögonblicket
Ett barn i parken= OK att ta bild.
Ett barn på gatan= OK att ta bild.
Ett barn hemma på sin tomt= OK att ta bild, om fotografen står på allmän plats.
Ett barn i skolan= Inte OK. Tillstånd från rektor eller skolledning krävs.
2. Hur ska bilden användas?
Bild som kopieras och visas på en utställning= OK.
Bild som läggs på Facebook= OK. (Om inte barnets skyddade identitet röjs).
Bild som används i reklam= INTE OK. Modellrelease måste tecknas. Man bör då hämta samtycke från båda föräldrarna.
Vad är då kränkande fotografering och när uppstår det?
Kränkande fotografering uppstår:
1. när det sker olovligen,
2. när det sker i hemlighet, och
3. när den som fotograferas befinner sig inomhus av privat karaktär som t.ex. i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller annat liknande utrymme. Lagen om kränkande fotografering kom den 1 juli 2013.
Observera att samtliga punkter ovan måste vara uppfyllda!
Så att fotografera en person på allmän plats utan dennes vetskap är helt okej.
(Observera dock lagen om olaga integritetsintrång längre ner på sidan)

Stockholm februari 2018
Rättsfall:
36-årig man dömd för kränkande fotografering.
En majmorgon 2019 hade mannens svägerska, som varit på besök, legat i sin säng och då noterat ett blinkande blått ljus i en väggventil i rummet. Det visade sig att ventilgallret var löst och att det bakom lite tidningspapper satt en så kallad IP-kamera.
Kameran kunde styras med hjälp av en mobil och videobilder kunde skickas över internet till en kopplad molntjänst.
36-åringens fingeravtryck hade anträffats på det svarta tidningspappret som täckte kameran. Dessutom framkom av utredningen att mannen hade en app i sin mobil som användes för att styra en dylik IP-kamera samt att mobile hade tömts på all information en kort tid efter upptäckten av kameran i kvinnans sovrum.
(Ur Dagens Juridik april 2021)
GDPR – General Data Protection Regulation (dataskyddsförordningen)
Den 25 maj 2018 kom EU:s nya dataskyddsförordning som ersätter den gamla personuppgiftslagen (PUL).
Då bilder ingår i begreppet personuppgift så påverkar den nya lagen även oss fotografer.
Allt som går att koppla till någon nu levande person, som bidrar till att identifiera en person, är en personuppgift. Det kan handla om namn, adress, personnummer och IP-nummer men även klädsel, hårfärg och tatueringar. Även bilder på personer är en personuppgift.
GDPR gäller alla, men är i vissa fall undantagen privatpersoner då det handlar om den privata verksamheten. Att lägga upp bilder på sociale medier på familj, vänner osv. kan räknas som det privata. Men då man lägger upp bilder på okända personer, som går att identifiera, hamnar man utanför den privata sfären och måste då ta hänsyn till GDPR.
GDPR gäller inte bara för de bilder som man fotograferar fr.o.m. den 25 maj 2018, utan även alla tidigare tagna bilder, om bilderna föreställer nu levande och identifierbara personer. Lagen är alltså retroaktiv.
Det finna dock undantag i lagen. All behandling som omfattas av Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) faller utanför GDPR. Men även då syftet är journalistiskt, konstnärligt, litterärt eller akademiskt så gäller inte GDPR.
En gatufotograf kan alltså fortsätta att fotografera på allmän plats, och så länge bilderna i efterhand behandlas enligt konstnärliga ändamål eller omfattas av TF eller YGL, så kan de också laddas upp på sociala medier.
Det är inte förbjudet att fotografera eller filma på en olycksplats. Även om lämpligheten till detta kan diskuteras så finns det inget förbud, juridiskt sett. Däremot är det förbjudet att sprida bilderna i syfte att skada personen/personerna på bilden.
Ambulansförbundet tolkade lagen fel då den kom och uppgav i media att det nu var förbjudet att fotografera på olycksplatser, vilket tyvärr inte var korrekt. Överträdelsen uppstår först om bilderna sprids, och då i syfte att skada de personer som finns på bilderna.
Det är även tillåtet att fotografera offentliga konstverk som placerats utomhus på allmän plats och även byggnader som inte är skyddsklassade. Hur dessa bilder sedan ska presenteras och i vilken omfattning är en annan fråga. 2016 fälldes Wikipedia Sverige i Högsta Domstolen (HD) för att ha offentliga konstverk avbildade i sin databas dit allmänheten har fritt tillträde. HD tog däremot aldrig upp frågan vad som ska gälla för privatpersoners handhavande av konstverk på privata webbsidor.
Efter ett domslut 6 juli 2017 i Patent- och marknadsdomstolen får sajter som Wikipedia inte längre dela bilder på svensk offentlig konst utan tillstånd. Däremot får privatpersoner fortfarande ta bilder av verken för privat bruk, förtydligar organisationen Bildupphovsrätt i Sverige (BUS) i ett pressmeddelande.
Fr.o.m. den 10 januari 2021 krävs dessutom ett behörighetsbevis (drönarkort) som kan fås av Transportstyrelsen. Där ska även drönaroperatören (den som ansvarar för flygningen) registrera sig och vara minst 18 år.
Den person som flyger drönaren kallas för fjärrpilot och personen som ansvarar för flygningen kallas operatör. Fjärrpiloten och operatören kan vara samma person.

Drönare med monterad kamera
Reglerna gäller dock inte drönare som enbart flyger inomhus och drönare som saknar kamera. Men nästan samtliga drönare idag har en monterad kamera, utom möjligen små leksaksdrönare.
Det kan finnas områden där flyg med drönare är begränsade, eller tom. förbjudet, med anledning av hänsyn till människor, djur, miljö eller naturreservat. Samma gäller t.ex. vid flygplatser, skyddsklassade objekt mm.
Är man osäker är det viktigt att bedömningen sker utifrån gällande regler och sunt förnuft. Här är det operatören som har ansvaret.
Fr.o.m. mars 2020 är det permanent förbjudet att flyga med drönare över centrala Stockholm. Beslutet kom efter en ansökan från Polismyndigheten då man haft flera incidenter med drönare.
Svenska Fotografers Förbund, SFF
Brottsbalken, 4 kap 6a § (Kränkande fotografering)
Brottsbalken, 4 kap 4b § (Olaga integritetsintrång)
Rättegångsbalken 28 kap 11 § (Kroppsvisitation)
GDPR Dataskyddsförordningen
Transportstyrelsen