Fotografering på allmän plats. Vad är det egentligen som gäller?
En tumregel för fotografering i Sverige är att det alltid är tillåtet, så länge man befinner sig på en allmän plats. Alltså på den plats där vem som helst har tillträde. Dock finns vissa undantag som t.ex. skyddsobjekt och domstolar. Det är heller inte tillåtet att fotografera på privat mark där det råder fotoförbud, som t.ex. biografer och gallerior. Det är inte brottsligt att fotografera i t.ex. en galleria där det råder fotoförbud, men du kan bli uppmanad att sluta fotografera där. Det är alltså fritt fram att fotografera i ett köpcentrum, om det inte klart framgår att fotografering är förbjuden. Detta gäller även på offentliga platser som museum och liknande.

Det är tillåtet att fotografera byggnader. Det gäller både offentliga och privata byggnader så länge fotografen befinner sig på allmän plats. Bilderna får sedan även användas i trycksaker och andra tvådimensionella former. Det krävs således inget tillstånd från ägaren för att få fotografera byggnaden. Tillstånd krävs endast om fotografen går in på privat mark.

Att fotografera konstverk på allmän plats är också tillåtet. Hur det sedan är tillåtet att sprida bilderna på sociala medier är därmed oklart. I april 2016 fälldes Wikimedia Sverige i Högsta domstolen för att ha fotografier på konstverk i sin databas dit allmänheten har fri tillgång i obegränsad omfattning. Hur det berör privatpersoner har HD inte tagit ställning till.

De finns inte något generellt förbud mot att fotografera andra människor. Det går även bra att publicera bilden på sociala medier som Facebook och Instagram. Bilden får dock inte vara kränkande. Inte heller användas i reklamsammanhang. Då krävs ett samtycke från personen/personerna som finns på bilden.

Många tror att det är förbjudet att fotografera barn. Men barn på offentlig plats får man fotografera precis som man får fotografera vuxna. Här gäller sunt förnuft och vad som är lämpligt. Men i lagens mening är det dock inte förbjudet.
Det gäller att skilja på själva fotograferingsögonblicket och hur bilden sedan ska användas.

1. Fotograferingsögonblicket
Ett barn i parken= OK att ta bild.
Ett barn på gatan= OK att ta bild.
Ett barn hemma på sin tomt= OK att ta bild, om fotografen står på allmän plats.
Ett barn i skolan= Inte OK. Tillstånd från rektor/skolledning krävs.

2. Hur ska bilden användas?
Bild som kopieras och visas på en utställning=OK.
Bild som läggs på Facebook= OK. (Om inte barnets skyddade identitet röjs).
Bild som används i reklam= Inte OK. Modellrelease måste tecknas. Man bör då hämta samtycke från båda föräldrarna.

Vad är då kränkande fotografering och när uppstår det?
Kränkande fotografering uppstår:
1. när det sker olovligen,
2. när det sker i hemlighet, och
3. när den som fotograferas befinner sig inomhus av privat karaktär som t.ex. i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller annat liknande utrymme.
Observera att samtliga punkter ovan måste vara uppfyllda!
Så att fotografera på allmän plats, t.ex. gatufotografering där okända människor kommer med på bilden, är helt ok! Även om det sker olovligen och i hemlighet.

I maj 2018 kom den nya dataskyddsförordningen (GDPR) att ta hänsyn till. Se nedan!

1 augusti 2017 blev det tillåtet för privatpersoner och företag att, utan tillstånd, fotografera från drönare. Förslaget kom från regeringen. Den som fotograferar från drönare måste dock se till att användningen sker för legitima ändamål och på ett öppet sätt. Som huvudregel är fotografering från drönare tillåten om det inte är kränkande för den person som fotograferats eller filmats. Det är exempelvis inte tillåtet att övervaka människor utan att de har möjlighet att upptäcka det. 
1 juli 2020 kommer nya regler för drönare som ska gälla inom hela EU. Bl.a. kommer drönare upp till max 25 kg inte kräva något tillstånd från Transportstyrelsen. (Denna EU-regel skjuts upp till 1 januari 2021 pga. coronapandemin). Idag gäller den gränsen för drönare på max 7 kg. Drönare kommer också att delas in i tre kategorier: Öppen (25 kg), specifik och certifierad. De två sistnämnda kommer att kräva tillstånd. Transportstyrelsen arbetar nu med att anpassa de nya reglerna i Sverige. Under det kommande året kommer myndigheten att löpande informera för att förbereda drönaroperatörer inför de nya reglerna.

Från och med den 26 mars 2020 blev det permanent förbjudet att flyga drönare i de mest centrala delarna av Stockholm. Det är efter en begäran av Polismyndigheten som Transportstyrelsen fattat beslutet som alltså gäller från och med den 26 mars 2020. Undantag gäller för drönare som används av Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Försvarsmakten, Lantmäteriet och drönare som används i räddningsinsatser.

Vad gäller om du blir upplyst om att fotograferingsförbud gäller på den plats du redan har fotograferat? I och med att du blivit informerad om detta, om det inte klart framgår att uppmaningen är felaktig, kan du inte fortsätta att fotografera på platsen. Däremot kan ingen begära att du ska radera de bilder du redan tagit innan informationen om fotoförbudet skedde. Väktare, polis eller någon annan person får heller inte kontrollera din kamera för att titta på dina “olovligt” tagna bilder, även om du ger tillåtelse till det. Detta förfarande är juridiskt sett en kroppsvisitation, och för en sådan åtgärd krävs beslut från domstol, åklagare eller polisiär förundersökningsledare om inte fara i dröjsmål föreligger, då kan polisman ta beslutet.
Här är det syftet som gäller. Naturligtvis får du visa dina bilder i kameran för vem du vill, men är syftet att kontrollera dina tagna bilder och därmed göra en visitation av kameran så är det inte tillåtet.

Källa:
Svenska Fotografers Förbund, SFF
Svenska domstolar
Justitiedepartementet
Brottsbalken, 4 kap 6a § (Kränkande fotografering)
Rättegångsbalken, 28 kap (Kroppsvisitation)
Polisen
Transportstyrelsen

 

Ny lag den 25 maj 2018 – Dataskyddsförordningen.  GDPR – General Data Protection Regulation:
Vad innebär den nya dataskyddsförordningen?

Varje fotografisk bild som innebär att man kan identifiera en person på bilden räknas som en personuppgift, rent juridiskt.
Det krävs då ett samtycke från den/de personer vars personuppgifter du behandlar för att kunna publicera bilden på t.ex. sociala medier. 
Det behövs således ett samtycke från alla du fotograferar och som går att identifiera på bilden.
Huvudregeln säger också att det behövs ett samtycke från samtliga idag levande personer som går att identifiera på bilder som tagits innan dataskyddsförordningen trädde i kraft. Lagen är alltså retroaktiv.

Undantag för privat behandling av personuppgifter:
Dataskyddsförordningen gäller även för privatpersoner. Men det finns vissa undantag för bl.a. privatpersoners egna privata personuppgifter. 
Om ditt syfte med bildskapandet är journalistiskt, konstnärligt, litterärt eller akademiskt så gäller inte GDPR/Dataskyddsförordningen för privatpersoner, för privat bruk.
Det konstnärliga undantaget omfattar i stort sett all fotografering enligt Thomas Rieslers tolkning, som är jurist på Svenska Fotografers förbund (SFF).

Fysiska personers behandling av personuppgifter som görs av rent privat natur omfattas alltså inte av förordningens regler. 
Det handlar således om behandlingar som är helt och hållet privata. Men att lägga ut information om 100-tals personer på sociala medier är nog att betrakta som gränsöverskridande.

Källa:
SFF – Svenska Fotografers Förbund
Datainspektionen