Fotografering på allmän plats. Vad är det egentligen som gäller?
En tumregel för fotografering i Sverige är att det alltid är tillåtet, så länge man befinner sig på en allmän plats. Alltså på den plats där vem som helst har tillträde. Dock finns vissa undantag som t.ex. skyddsobjekt och domstolar. Det är heller inte tillåtet att fotografera på privat mark där det råder fotoförbud, som t.ex. biografer och gallerior. Det är inte brottsligt att fotografera i t.ex. en galleria där det råder fotoförbud, men du kan bli uppmanad att sluta fotografera där. Det är alltså fritt fram att fotografera i ett köpcentrum, om det inte klart framgår att fotografering är förbjuden. Detta gäller även på offentliga platser som museum och liknande.

Det är tillåtet att fotografera byggnader. Det gäller både offentliga och privata byggnader så länge fotografen befinner sig på allmän plats. Bilderna får sedan även användas i trycksaker och andra tvådimensionella former. Det krävs således inget tillstånd från ägaren för att få fotografera byggnaden. Tillstånd krävs endast om fotografen går in på privat mark.

Att fotografera konstverk på allmän plats är också tillåtet. Hur det sedan är tillåtet att sprida bilderna på sociala medier är därmed oklart. I april 2016 fälldes Wikimedia Sverige i Högsta domstolen för att ha fotografier på konstverk i sin databas dit allmänheten har fri tillgång i obegränsad omfattning. Hur det berör privatpersoner har HD inte tagit ställning till.

De finns inte något generellt förbud mot att fotografera andra människor. Det går även bra att publicera bilden på sociala medier som Facebook och Instagram. Bilden får dock inte vara kränkande. Inte heller användas i reklamsammanhang. Då krävs ett samtycke från personen/personerna som finns på bilden.
2018 kommer den nya dataskyddsförordningen (GDPR) att ta hänsyn till. Se nedan!

1 augusti 2017 blir det tillåtet för privatpersoner och företag att, utan tillstånd, fotografera från drönare. Förslag från regeringen. Den som fotograferar från drönare måste dock se till att användningen sker för legitima ändamål och på ett öppet sätt.

Många tror att det är förbjudet att fotografera barn. Men barn på offentlig plats får man fotografera precis som man får fotografera vuxna. Här gäller sunt förnuft och vad som är lämpligt. Men i lagens mening är det dock inte förbjudet.
Det gäller att skilja på själva fotograferingsögonblicket och hur bilden sedan ska användas.

1. Fotograferingsögonblicket
Ett barn i parken= OK att ta bild.
Ett barn på gatan= OK att ta bild.
Ett barn hemma på sin tomt= OK att ta bild, om fotografen står på allmän plats.
Ett barn i skolan= Inte OK. Tillstånd från rektor/skolledning krävs.

2. Hur ska bilden användas?
Bild som kopieras och visas på en utställning=OK.
Bild som läggs på Facebook= OK. (Om inte barnets skyddade identitet röjs).
Bild som används i reklam= Inte OK. Modellrelease måste tecknas. Man bör då hämta samtycke från båda föräldrarna.

Vad är då kränkande fotografering och när uppstår det?
Kränkande fotografering uppstår:
1. när det sker olovligen,
2. när det sker i hemlighet, och
3. när den som fotograferas befinner sig inomhus av privat karaktär som t.ex. i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller annat liknande utrymme.
Observera att samtliga punkter ovan måste vara uppfyllda!
Så att fotografera på allmän plats, t.ex. gatufotografering där okända människor kommer med på bilden, är helt ok! Även om det sker olovligen och i hemlighet.

Källa:
Svenska Fotografers Förbund, SFF
Svenska domstolar
Justitiedepartementet
Brottsbalken, 4 kap 6a § (Kränkande fotografering)

 

Ny lag den 25 maj 2018 – Dataskyddsförordningen.  GDPR – General Data Protection Regulation:
Vad innebär den nya dataskyddsförordningen?

Varje fotografisk bild som innebär att man kan identifiera en person på bilden räknas som en personuppgift, rent juridiskt.
Det krävs då ett samtycke från den/de personer vars personuppgifter du behandlar för att kunna publicera bilden på t.ex. sociala medier. 
Det behövs således ett samtycke från alla du fotograferar och som går att identifiera på bilden.
Huvudregeln säger också att det behövs ett samtycke från samtliga personer som går att identifiera på bilder som tagits innan dataskyddsförordningen träder i kraft. Lagen är alltså retroaktiv.

Undantag för privat behandling av personuppgifter:
Dataskyddsförordningen gäller även för privatpersoner. Men det finns vissa undantag för bl.a. privatpersoners egna privata personuppgifter. 
Om ditt syfte med bildskapandet är journalistiskt, konstnärligt, litterärt eller akademiskt så gäller inte GDPR/Dataskyddsförordningen för privatpersoner, för privat bruk.
Det konstnärliga undantaget omfattar i stort sett all fotografering enligt Thomas Rieslers tolkning, som är jurist på Svenska Fotografers förbund (SFF).

Fysiska personers behandling av personuppgifter som görs av rent privat natur omfattas alltså inte av förordningens regler. 
Det handlar således om behandlingar som är helt och hållet privata. Men att lägga ut information om 100-tals personer på sociala medier är nog att betrakta som gränsöverskridande.

Källa:
SFF – Svenska Fotografers Förbund
Datainspektionen